Nu när jag har tänkt efter.. Jag har bara blivit sårad av kärlek.. Jag har aldrig riktigt mått bra i ett förhållande. Antingen så har jag inte tyckt om killen och fått dåligt samvete.. eller så har min pojkvän varit otrogen.. eller så har jag inte fått ha ngt liv överhuvudtaget.. Jag har aldrig haft ett lyckat förhållande.. Det var för ca exakt ett år sedan det tog slut mellan mig och min FÖRSTA pojkvän ( mitt första seriösa förhållande ) Vi var tsm i 3 månader sen dumpade han mig.. orkar inte förklara vad som hände.. Jag var ledsen hur länge som helst och jag hade kvar halsbandet med hans namn i kanske 1 månad innan jag bestämde mig för att slänga det i havet.. den kvällen så glömde jag honom.. några veckor senare blev jag nästan tsm med en annan kille som jag tyckte om som fan men han bodde förlångt bort så det gick inte.. där sket det också sig.. sen kom vår/sommaren och då blev jag tsm med en kille.. vårt förhållande var väl bra fram till 1 och en halv mån då sket de sig totalt och han slutade snacka med mig.. sen va de sommar och jag träffade en annan kille som jag kan säga att jag avgudade så mkt jag tyckte om honom.. samma dag som vi blev tsm så träffade jag ju självklart mitt ex och då kändes det verkligen som om jag fick en kniv i hjärtat.. plus att jag fick det jobbigt hemma och allt.. det sket sig och de tog slut samma dag.. i slutet av sommaren åkte jag till mitt ex igen och vi va tsm i 2 mån innan ja fick reda åp att han hade varit otrogen.. jag förlät han så gick det en månad till så hade han varit otrogen igen..  efter typ ett 4 mån blev jag tsm med en helt underbar kille .. men det höll ine heller pågrund av massa saker.. ´sen dess har jag itne hållt på med ngn.. jag kommer nog aldrig skaffa pojkvän igen känns det som.. men aja.. det kanske börjar gå upp nu, vem vet..